Värmeberedskap – håll värmen när elen försvinner
Under stora delar av året är uppvärmning en viktig del av vår beredskap i Sverige. Vid ett längre strömavbrott kan många uppvärmningssystem sluta fungera – även system som använder andra energikällor kan vara beroende av elektricitet för pumpar, styrning eller ventilation.
Hur snabbt en byggnad blir kall beror på årstid, utomhustemperatur, isolering, byggnadens storlek och vilken typ av uppvärmning som används.
Därför är det bra att redan i förväg veta hur du skulle hålla människor varma om den ordinarie uppvärmningen försvann.
Bygg värmeberedskapen i tre nivåer:
✦ Behåll kroppsvärmen
✦ Minska värmeförlusten
✦ Komplettera med säker alternativ uppvärmning
Börja med att behålla värmen du redan har
Det första steget är inte nödvändigtvis att försöka värma upp hela bostaden.
Om temperaturen börjar sjunka kan det vara effektivare att samla hushållet i ett rum och stänga dörrarna till övriga delar av bostaden. Välj gärna ett mindre rum med få fönster och ytterväggar.
Mattor på golvet och filtar framför fönster kan bidra till att minska värmeförlusterna. Vid riktigt kalla förhållanden kan ett mindre utrymme skapas med exempelvis filtar, eller ett tält användas inomhus. En mindre volym är lättare att hålla varm med den kroppsvärme människorna själva avger.
Målet behöver inte vara att hålla hela bostaden varm. Börja med att skapa en mindre plats där människorna kan hålla värmen.
Kläder, sovsäckar och isolering
Bra kläder är en av de enklaste och säkraste formerna av värmeberedskap.
Klä dig i flera lager och komplettera med varma strumpor, mössa och handskar när det behövs. Filtar och sovsäckar hjälper kroppen att behålla värmen, medan ett liggunderlag isolerar mot kalla golv.
Har du redan utrustning för camping och friluftsliv har du därför sannolikt en bra grund även för din hemberedskap.
Att behålla kroppsvärmen kräver varken elektricitet eller bränsle.
Alternativ uppvärmning
För den som vill ha större uthållighet kan en alternativ värmekälla vara ett värdefullt komplement.
Det kan exempelvis handla om en kamin eller värmare som drivs med bränsle istället för el. Vilken lösning som är lämplig beror på byggnaden, ventilationsmöjligheterna, bränslet och hur utrustningen är konstruerad.
Här är säkerheten avgörande.
Ventilation
Förbränning förbrukar syre och kan bilda kolmonoxid och andra förbränningsgaser. Följ alltid tillverkarens krav på ventilation och användningsmiljö.
Brandrisk
Håll säkerhetsavstånd till brännbart material och placera utrustningen stabilt. Ha fungerande brandsläckare och brandvarnare tillgängliga.
Kolmonoxid
Om en bränsledriven värmekälla används där människor vistas är en kolmonoxidvarnare ett viktigt säkerhetskomplement. Använd aldrig utrustning i en miljö den inte är avsedd för.
Planera för bränslet
En värmekälla är bara användbar så länge du har energi till den.
Om reservlösningen använder gasol, fotogen eller annat bränsle behöver även bränslet ingå i planeringen. Hur mycket som behövs beror på värmarens förbrukning, önskad temperatur och hur många timmar per dygn den behöver användas.
Du behöver inte nödvändigtvis hålla normal rumstemperatur under ett längre avbrott. Målet är i första hand att skapa en säker och tillräckligt varm miljö för människorna som vistas där.
Räkna på hela kedjan: värmekälla + bränsle + förbrukning + drifttid.
Kan reservkraft hålla värmen igång?
Reservkraft kan vara en del av värmeberedskapen, men börja med att ta reda på vad det befintliga uppvärmningssystemet faktiskt behöver.
Värmepumpar, cirkulationspumpar, pelletsanläggningar, styrsystem och ventilation kan vara beroende av elektricitet även när själva värmeenergin kommer från en annan källa.
Kontrollera därför effektbehov, startströmmar och hur länge systemet behöver kunna drivas innan du dimensionerar reservkraft.
En mindre batteribackup som utan problem laddar telefoner och lampor behöver inte kunna driva ett uppvärmningssystem.
Tänk i flera nivåer
En robust värmeberedskap bygger sällan på en enda lösning. Börja med det enklaste och komplettera efter dina förutsättningar.
Behåll värmen
Varma kläder, filtar, sovsäckar och isolering fungerar utan el och bränsle.
Skapa en varm zon
Begränsa ytan som behöver hållas varm och minska värmeförlusterna.
Tillför värme
Komplettera vid behov med en säker alternativ värmekälla, bränsle eller rätt dimensionerad reservkraft.
Värmeberedskap för verksamheter
För företag, kommuner och andra verksamheter behöver värmeberedskapen planeras på en större skala.
Vilka lokaler måste kunna användas vid ett längre avbrott? Hur många människor ska kunna vistas där? Vilken temperatur behöver upprätthållas? Hur länge ska lösningen fungera och hur ska bränsle eller energi försörjas?
I vissa verksamheter kan det vara mer realistiskt att prioritera ett mindre antal uppvärmda lokaler eller samlingsplatser än att försöka hålla en hel fastighet på normal temperatur.
Dimensioneringen behöver därför utgå från lokal, personantal, temperaturbehov, effekt, drifttid, ventilation och energiförsörjning.
Hur skulle du hålla värmen i en vecka?
Precis som med vatten och mat börjar planeringen med de egna förutsättningarna.
Om den ordinarie uppvärmningen slutade fungera i kväll – hur skulle ni hålla värmen?
Fundera på vilka rum som skulle användas, vilka kläder, filtar och sovsäckar som finns, om det finns en alternativ värmekälla och hur länge bränsle eller reservkraft i så fall skulle räcka.
För en verksamhet: gör samma övning utifrån de lokaler och människor som behöver kunna hållas i drift.
Du behöver inte kunna värma hela byggnaden som vanligt. Målet är att kunna hålla människorna i den varma.
Bygg din värmeberedskap
Börja med passiva lösningar och komplettera med värme eller reservkraft efter bostadens eller verksamhetens faktiska förutsättningar.
Bra värmeberedskap handlar inte om att kunna värma allt som vanligt. Det handlar om att kunna hålla människor varma när den ordinarie uppvärmningen inte fungerar.
