Munskydd och andningsskydd mot skadliga partiklar och virus

Ett andningsskydd kan vara ett bra att ha vid miljöer där man riskerar att utsättas av skadliga partiklar i luften. Det kan till exempel vara damm från smutsiga miljöer, virus, rök, ångor eller gas från kemikalier. Att bara använda en skyddsmask i sig är inte skydd nog, man behöver en skyddsmask avsedd för den potentiella faran. Bra att känna till är att det finns olika skyddsklasser som till exempel FFP1, FFP2 och FFP3.

Fungerar andningsskydd mot Covid-19?

Användande av andningsmask som skydd mot Covid-19 har blivit en het fråga i samband med pandemiutbrottet. Åsikterna kring användandet och hur pass väl maskerna faktiskt skyddar går vilt isär men åsikterna kanske inte alltid baseras på ren fakta.

Stoppar skydden virus, som Corona? Svaret är absolut, ja. Om man avser skydd som är anpassade för skydd mot virus så filtreras viruspartiklarna till stor del bort. Är man 100% säker, bara för att man har på sig ett andningsskydd. Svaret är, absolut inte. Hur man använder skyddet är helt avgörande för resultatet.

Oavsett om man använder munskydd eller inte så är alltid rekommendationen att hålla en god handhygien och avstånd till andra människor, minst en meter men helst mer. Med en god handhygien menas att tvätta händerna med tvål och vatten alternativt handsprit med en alkoholhalt över 70% i minst 30 sekunder upprepat under dagen.

Hur smittar virus?

Om någon har en infektion i luftvägarna – t.ex., förkylning, influensa eller Covid-19 så kan smittan föras vidare när den smittade hostar eller nyser. Partiklar kastas ut i form av droppar som då innehåller smittsamma ämnen. En direkt kontakt med dropparna kan föra över smittan till en frisk person men även indirekt kontakt kan vara smittande. Alltså att dropparna landat på ytor och föremål, där vi sedan tar med våra händer; samma händer och fingrar som vi snart använder för att klia oss i ögat eller peta näsan.

En handfull publicerade studier har också på senare tid påvisat att coronavisrus är luftburet vilket innebär att smittan återfinns i mycket små partiklar. Skillnaden mot droppsmitta är att en smittad person kan föra viruset vidare enbart genom samtal och de små partiklar (aerosoler) som finns i utandningsluften. En annan skillnad är att aerosoler håller sig i luften längre (mindre partiklar håller sig i luften längre och kan lättare spridas via t.ex., ventilationen i ett hus)

Vad säger WHO om munskydd?

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar skydd av skyddsklass FFP2 men även skydd med lägre skyddsklass kan hjälpa till att minska smittspridningen, då främst för att den smittade begränsar spridning. Se video med rekommendationer kring användandet av minskydd från WHO

Hur fungerar munskydden?

Vad finns då för olika skydd och vad betyder de olika skyddsklasserna? De finns i tre olika nivåer, med eller utan andningsventiler och bedöms enligt en så kallad nominell skyddsfaktor. (En faktor som mäts under laboratorieförhållanden. Alltså inte mätt i verklig arbetsmiljö vilket är viktigt att tänka på.)

FFP1-filter är den lägsta nivån. Halvmasken filtrerar 80% av föroreningar i form av partiklar. Nominell skyddsfaktor är 4.

FFP2-filter är mellannivån. Halvmasken filtrerar 94% av föroreningar i form av partiklar. Detta filter har även den globala benämningen KN95 och rekommenderas som lägsta skydd av WHO. Nominell skyddsfaktor är 12.

FFP3-filter är högsta klassen på partikelfilter. Halvmasken filtrerar 99% av föroreningarna i form av partiklar. Detta skydd har en nominell skyddsfaktor på 50.

Alltså kan vi absolut säga att dessa skydd filtrerar bort både droppar och aerosoler innehållande coronavirus. Men det är väldigt viktigt att poängtera att skydden måste användas på rätt sätt och under begränsad tid. De flesta skydden är avsedda för användning under ca 8-10 timmar och bör sen kasseras. Skyddens funktion bygger också på att de enbart släpper in luft genom det filtrerande materialet. Har man alltså ett skydd som inte sluter tätt mot ansiktet eller t.ex. skäggväxt så tappar man snabbt funktionen i skyddet. Även hur man tar av och på skyddet är avgörande då potentiell smitta kan finnas i själva skyddet efter användande. Rör aldrig själva skyddet utan banden som håller skyddet på plats och tvätta händerna sedan nogrant med tvål och vatten eller handsprit innehållande minst 70% alkoholhalt i minst 30 sekunder.

Vilket munskydd ska jag välja?

FFP3 har högsta skyddsklassen. De är avsedda för engångsbruk och kostar mer men är också de som skyddar bäst. Är man i riskgruppen så kan dessa skydd vara det bästa alternativet. Dessa skydd kommer med en utandningsventil för att underlätta andning och för att ventilera ut eventuell fukt i utandningsluften.

FFP2 är den lägsta nivå som WHO förespråkar. Skyddet har inte samma skyddsklass som FFP3 men ger ändå ett skydd vid både in och utandning. Dessa finns både med ventil och utan. Skydden kommer generellt till en lägre kostnad.

Tygskydd är vanligtvis återanvändningsbara och vissa har en anti-mikrobisk yta vilket avdödar bakterier. De ger ett generellt bra skydd för friska personer utanför riskgruppen. Dessa skydd kommer vanligtvis till en låg kostnad