1. Varför har Aspen utvecklat ett särskilt bränsle för beredskap och långtidslagring?
Vilket behov eller problem såg ni som ni ville lösa?

Svar: Frågan om lagringstider och användning av bränsleprodukter är inte ny, utan återkommande vid olika kriser. Nu befinner vi oss i en tid när krisberedskap är mer permanent närvarande, varpå vi på Aspen ser ett behov för en aktör med lång erfarenhet och kompetens inom lagringsstabila bränslen.

2. Vad händer med vanlig bensin respektive diesel när den lagras under lång tid?
Vilka problem kan uppstå i själva bränslet, motorn eller bränslesystemet?

Svar: Bränslen är inte nödvändigtvis helt stabila, utan de skall fungera tillräckligt bra för en normal användare med normal omsättningshastighet. Bränslets egenskaper kan förändras över tid och bränslet kan också påverka bränslesystemet negativt. Beläggningar eller korrosionsskador är exempel på problem som kan inträffa. Bränslet på macken är också säsongsanpassat. Diesel behöver exempelvis särskilda köldegenskaper vintertid som produkten inte garanterat har på sommaren.

Allt sammantaget så löper man större risk att ens motor inte startar, om man inte använder ett lagringsstabilt bränsle.

3. Aspen Reserve Fuel Bensin är etanolfri och dieseln FAME-fri. Varför är det viktigt när bränsle ska lagras under längre tid?

Svar: Biodiesel FAME eller RME har en sämre stabilitet under längre tid och kan påverkas av mikrobiell aktivitet, det kan t.ex. leda till blockering av bränslefilter. Etanol i bensin kan dra till sig och ta upp vatten, vilket kan orsaka korrosion. I båda fallen är det viktigt att undvika att få in vatten i bränslelager och bränslesystem, så gott det går.

4. Vad skiljer Aspen Reserve Fuel från konventionell bensin och diesel?
Vilka egenskaper är viktigast för att bränslet ska behålla sin funktion över tid?

Svar: Aspen Reserve Fuel är från grunden designad med de mest stabila molekylerna vilket ger goda förutsättningar för lång lagring. Bränslet behöver också kunna fungera i båda låga och höga temperaturer, då man inte vet när det skall användas. Slutanvändaren ska kunna sova gott med vetskapen att saker och ting startar när man vill att de ska starta, helt enkelt. Så är fallet med Aspen Reserve Fuel.

5. Ni anger en lagringsstabilitet på minst fem år vid korrekt förvaring. Hur har den fastställts och vad innebär den i praktiken?

Svar: Vi har en omfattande teknisk kompetens i Aspen-gruppen om hur man formulerar bränslen med särskilda egenskaper. Som konkret testmetod av bränslens förmåga att inte förändras finns det också exempelvis provning av bränslens oxidationsstabilitet, där vi når långt högre värden än minimikraven för konventionella bränslen.

6. Är fem år en faktisk gräns för bränslets hållbarhet, eller den tidsperiod Aspen kan verifiera eller garantera?
Vad vet ni om bränslets egenskaper vid ännu längre lagring?

Svar: Det är en rimlig ansats som bör täcka de flesta användares behov. Efter fem år kan man antingen kontrollera bränslets egenskaper, eller omsätta lagret löpande och ersätta det äldsta bränslet.

7. Hur ska Aspen Reserve Fuel förvaras för att uppnå bästa möjliga lagringsstabilitet?
Vilken betydelse har exempelvis emballage, temperatur, fukt och kondens?

Svar: Undvik extremt höga temperaturer under lång tid, att förvara bränslet i direkt solljus eller utsatt för direkt nederbörd. Stabila temperaturer är att föredra för att undvika upprepad kondensbildning på emballagen.

8. Vad bör en kommun, ett företag eller annan organisation tänka på när man bygger upp ett beredskapslager av bränsle?
Vilka vanliga misstag bör man undvika?

Svar: Att hantera större mängder brandfarlig vara kan vara tillståndspliktigt, den frågan ligger vanligtvis hos Räddningstjänsten. Man bör tänka igenom hur man skall få ut bränslet på ett säkert sätt ur emballagen till maskinen eller fordonet när det behövs, och bara använda tillbehör som pumpar och slangar designade för drivmedel.

9. Hur ser Aspen på bränslets roll i reservkraft och kontinuitetsberedskap?
Har intresset för att lagerhålla bränsle förändrats bland kommuner, företag och samhällsviktiga verksamheter under de senaste åren?

Svar: Vi ser att det ökar och tror att mindre decentraliserade lager kan fylla en viktig funktion för organisationer att klara sin drivmedelsförsörjning om ordinarie distribution inte fungerar. Förbränningsmotorer finns överallt i många olika storlekar, allt från små pumpar till fordon, stora maskiner eller generatorer.

10. Om du fick ge tre konkreta råd till en organisation som idag ska bygga upp sin bränsleberedskap – vilka skulle de vara?

Svar: Inventera behoven av bensin och diesel. Hur kan det försörjas om det inte går att tanka på macken under en veckas tid. Öva med bränslelagret och utrustningen regelbundet.

En viktig slutsats av Aspens resonemang är att en fungerande bränsleberedskap behöver bygga på flera delar. Det räcker inte att ha drivmedel i lager. Bränslet måste också behålla sina egenskaper, förvaras under rätt förhållanden och kunna hanteras säkert när det väl ska användas.

För kommuner, företag och samhällsviktiga verksamheter handlar det därför om att kartlägga vilka funktioner som är beroende av drivmedel, bedöma hur länge verksamheten behöver kunna fungera utan externa leveranser och säkerställa att det finns rutiner och utrustning för att använda det lagrade bränslet.

Aspens rekommendation om att regelbundet öva med både bränslelagret och den utrustning som ska försörjas är särskilt viktig. En beredskapslösning som aldrig har provats innebär alltid en osäkerhet, oavsett hur genomtänkt den är på papperet.

På General Prepper ser vi bränsleberedskap som en naturlig del av ett bredare kontinuitetsarbete. Precis som med reservkraft, vattenförsörjning och livsmedelsberedskap är målet att viktiga funktioner ska kunna upprätthållas även när samhällets ordinarie försörjningskedjor inte fungerar.

Genom att kombinera rätt produkter med planering, säker förvaring och regelbunden övning kan organisationer skapa bättre förutsättningar att hantera längre störningar i drivmedelsförsörjningen.