Beredskapsveckan 2026 – du är en del av Sveriges totalförsvar

Den 21–27 september genomförs Beredskapsveckan för tionde gången. Under en vecka uppmärksammar kommuner, myndigheter, företag, föreningar, skolor och andra organisationer runt om i Sverige något som egentligen är relevant årets alla 52 veckor: vår gemensamma förmåga att hantera när samhället inte fungerar som vanligt.

Beredskapsveckan startade 2017 och leds i dag av Myndigheten för civilt försvar. Syftet är att stärka människors motståndskraft och öka kunskapen om hur vi själva kan förbereda oss för kriser och ytterst krig.

Det handlar inte om att gå runt och förvänta sig det värsta. Det handlar om att vara bättre förberedd när något oväntat faktiskt händer.

Årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar” – samma tema som 2025. Bakgrunden är enkel: Sveriges beredskap byggs inte enbart av Försvarsmakten, myndigheter, kommuner och räddningstjänst.

Den byggs av oss alla.

Totalförsvaret består av det militära och det civila försvaret. För att samhället ska fungera även under mycket svåra förhållanden behöver människor kunna ta ett större eget ansvar, företag fortsätta leverera, kommuner upprätthålla viktiga verksamheter och samhällsviktiga funktioner fortsätta fungera.

Det är också därför egenberedskap spelar en större roll än man först kan tro.

Ett hushåll som kan ordna mat, vatten, värme och information på egen hand under en tid behöver mindre omedelbar hjälp från samhället. Det frigör resurser till människor som verkligen behöver stöd. Myndigheten för civilt försvar beskriver just människors egen motståndskraft som en grund för totalförsvaret.

Beredskap börjar alltså långt innan någonting händer.

Strömavbrott. Störningar i vattenförsörjningen. Kraftiga stormar, översvämningar eller skogsbränder. Cyberangrepp och störningar i kommunikationssystem. Problem i försörjningskedjor. Sabotage. Kris eller ytterst krig.

Orsakerna kan vara helt olika, men konsekvenserna för den enskilde blir ofta förvånansvärt lika.

Kan du få tag på vatten? Kan du hålla dig varm? Finns det mat? Kan du laga den utan el? Hur får du information när internet inte fungerar? Hur kontaktar du andra? Vad gör du om betalningssystemen ligger nere?

Bra beredskap handlar därför mindre om att försöka förutse exakt vad som kommer att inträffa och mer om att skapa förmåga att hantera konsekvenserna.

Det är en viktig skillnad.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har Ukraina utsatts för omfattande angrepp mot bland annat energiförsörjning, bostäder, transporter och annan kritisk infrastruktur. Världsbanken uppskattade i början av 2026 de direkta skadorna i landet till över 195 miljarder dollar. Energisektorn hör till de hårdast drabbade.

Ändå fortsätter stora delar av samhället att fungera.

När central energiförsörjning slås ut repareras den, samtidigt som mer decentraliserade lösningar byggs upp. Reservkraft används. Värme ordnas på andra sätt. Företag fortsätter arbeta. Kommuner och lokalsamhällen anpassar verksamheten efter nya förutsättningar. UNDP beskriver hur bland annat lokal energiproduktion, reservlösningar och decentraliserad energiförsörjning används för att öka motståndskraften hos sjukhus, vattenverk och andra viktiga verksamheter.

Det betyder inte att konsekvenserna är små. Tvärtom.

Men Ukraina visar något viktigt: beredskap är inte bara det vi har lagrat. Det är vår förmåga att anpassa oss när förutsättningarna förändras.

Det gäller ett land, en kommun, ett företag och ett hushåll.

En ofta underskattad del är att redan i förväg acceptera att vardagen kan förändras.

Den som aldrig har funderat på ett längre strömavbrott behöver börja lösa problemet när lamporna redan har slocknat.

Den som däremot redan har tänkt igenom vatten, mat, värme, information och kommunikation har ett försprång.

Man behöver inte ha en perfekt plan.

Man behöver ha börjat tänka.

Och ofta är människor redan bättre förberedda än de tror. Det finns kanske filtar hemma. Mat i skafferiet. En grill eller ett stormkök. Några powerbanks. En ficklampa. Dunkar som kan fyllas med vatten.

Första steget behöver därför inte alltid vara att köpa någonting.

Börja med att fråga: Vad har vi redan – och hur länge skulle vi klara oss med det?

Därifrån blir det betydligt enklare att identifiera luckorna.

Samma princip gäller i större skala.

En kommun, skola, bostadsrättsförening, vårdverksamhet eller arbetsplats behöver inte nödvändigtvis fler produkter. Den behöver veta vilka funktioner som måste kunna upprätthållas när de ordinarie systemen inte fungerar.

Hur säkrar vi vatten?

Hur ordnar vi mat?

Hur håller vi människor varma?

Hur får vi reservkraft där den verkligen behövs?

Hur informerar vi människor?

Vilka behöver extra hjälp?

Vem ansvarar för vad?

Det är först när de frågorna är besvarade som det blir tydligt vilka praktiska lösningar som faktiskt behövs.

Vi startade General Prepper 2017 – samma år som den första Beredskapsveckan genomfördes.

Sedan dess har mycket förändrats.

Beredskap har gått från att vara ett relativt smalt intresse till att bli en fråga för hela samhället. Samtidigt har vår egen roll utvecklats.

Vi hjälper fortfarande privatpersoner att bygga upp en fungerande hemberedskap. Men i dag arbetar vi också med kommuner, regioner, myndigheter, företag och andra organisationer som behöver skapa beredskap för betydligt större verksamheter.

Det kan handla om allt från mat och vattenförsörjning till reservkraft, värme, belysning, sovlösningar, hygien och kompletta beredskapslösningar.

Men utgångspunkten är egentligen densamma oavsett om vi pratar om ett hushåll eller en kommun:

Vad behöver fortsätta fungera när det vanliga inte gör det?

Först därefter kommer produkterna.

Det kanske viktigaste med Beredskapsveckan är därför inte vad vi gör just den här veckan.

Det är vad som händer efteråt.

Om veckan får fler människor att fylla några dunkar med vatten, kontrollera sitt skafferi eller prata med sina grannar har vi blivit lite bättre förberedda.

Om en bostadsrättsförening börjar diskutera hur huset fungerar utan el och vatten har vår gemensamma beredskap stärkts ytterligare.

Och om företag, kommuner och andra organisationer går från planer och dokument till fungerande lösningar i verkligheten har Sverige tagit ännu ett steg.

Ingen kan veta exakt vilken nästa stora samhällsstörning blir.

Men vi kan bestämma hur väl förberedda vi vill vara när den kommer.

Det är egentligen kärnan i årets tema.

Du är en del av Sveriges totalförsvar.

Och beredskap börjar med det vi gör innan något händer.