Matberedskap – mat när vardagen inte fungerar som vanligt

Mat är en viktig del av din beredskap. Vid ett längre strömavbrott, störningar i transporter eller andra samhällsstörningar kan både butiker, betalningssystem och leveranser påverkas.

Därför rekommenderar myndigheterna att hushåll har tillräckligt med mat hemma för att kunna klara sig minst en vecka utan stöd från samhället.

Det behöver inte innebära ett särskilt förråd fyllt med nödmat. En bra matberedskap kan till stor del bestå av sådant du redan äter, kompletterat med livsmedel som är enkla att förvara och använda när förutsättningarna förändras.

En bra matberedskap behöver lösa tre saker:

✦ Tillräckligt med mat och energi
✦ Mat som fungerar med begränsad tillgång till el och vatten
✦ Tillräcklig hållbarhet för den beredskap du vill bygga

Det ger samma visuella igenkänning som vatten och huvudsidan utan att sidorna blir identiska.

Det enklaste sättet att bygga upp en matberedskap är att köpa lite mer av sådant som redan ingår i hushållets vardag.

Pasta, ris, gryn, linser, bönor, hårt bröd, konserver, olja, soppor, såser och andra livsmedel som kan förvaras i rumstemperatur kan utgöra grunden i ett matförråd. Livsmedelsverket rekommenderar framför allt mat som mättar och ger energi, som hushållet tycker om och som kräver begränsat med vatten och tillagning.

Använd maten löpande och fyll på när du handlar. På så sätt blir beredskapslagret en del av ditt vanliga skafferi istället för någonting som köps och sedan glöms bort.

Vid en kris kan vardagen kräva mer av dig än vanligt. Det kan vara kallt, du kanske behöver gå längre sträckor eller utföra sådant som normalt sköts av fungerande samhällsfunktioner.

Därför räcker det inte att bara räkna antal portioner.

Maten behöver ge tillräckligt med energi, protein, fett och kolhydrater. Ett förråd kan se stort ut men ändå innehålla för lite energi för att försörja hushållet under en längre period.

Variation spelar också roll. Matberedskap ska fungera i praktiken – och maten ska helst vara sådan som du faktiskt vill äta.

För den som vill komplettera sitt vanliga matförråd finns livsmedel särskilt utvecklade för långtidsförvaring.

Frystorkad mat är ett alternativ eftersom den kombinerar låg vikt och liten lagringsvolym med lång hållbarhet. Vissa produkter är konstruerade för lagring i upp till 25 år. Det finns både kompletta måltider, enskilda råvaror, storpack och färdiga matransoner med olika hållbarhetstider.

Fördelen med riktigt lång hållbarhet är framför allt att maten inte behöver roteras lika ofta. Det gör den lämplig som långsiktig bas eller reserv – både i hemberedskap och i verksamheter där större mängder mat behöver finnas tillgängliga över tid.

Men den behöver inte ersätta ditt vanliga skafferi.

Hållbarhet är bara en del av matberedskapen. Vikt, volym, energiinnehåll, vattenbehov och möjlighet till tillagning påverkar också vilken typ av mat som är lämplig.

Det räcker inte att ha mat hemma. Du behöver också fundera på hur den ska tillagas.

Om spis och ugn inte fungerar kan ett friluftskök eller annan alternativ matlagningsutrustning vara värdefullt. Välj gärna mat som går snabbt att tillaga eftersom både bränsle och vatten kan vara begränsade.

En del mat kan dessutom ätas direkt ur förpackningen. Att ha några sådana alternativ är praktiskt under den första tiden av ett avbrott.

Använder du ett alternativt kök eller annan utrustning med förbränning är det viktigt att följa tillverkarens säkerhetsanvisningar. Utrustning som inte är avsedd för användning inomhus ska inte användas inomhus.

Mat- och vattenberedskap hör ihop.

Torrvaror som ris och pasta kräver både vatten och energi för tillagning. Frystorkad mat kräver vatten för att återställas. Om tillgången till vatten är begränsad kan därför mat som normalt är enkel att laga plötsligt bli mindre praktisk.

Planera därför maten tillsammans med din vattenberedskap och räkna även med det vatten som behövs för matlagningen.

Det finns ingen färdig matlista som passar alla.

Utgå från hur många människor beredskapen ska försörja och ta hänsyn till barn, allergier, specialkost, medicinska behov och personliga preferenser. I hemmet behöver även husdjur räknas med.

För arbetsplatser, kommuner och andra verksamheter blir samma frågor snabbt en del av planeringen: antal personer, portionsstorlek, energibehov, specialkost, hållbarhet, lagringsutrymme och möjlighet till tillagning.

Om svaret är nej behöver allt inte lösas på en gång. Börja med de största luckorna och bygg sedan vidare.

En robust matberedskap kan byggas med tre kompletterande delar.

Behovet ser olika ut beroende på hur länge maten ska lagras, hur många människor den ska försörja och vilka möjligheter som finns till vatten och tillagning.

Därför har vi byggt vårt sortiment för att täcka flera typer av matberedskap – från enskilda måltider och vardagsnära lösningar till långtidsmat och större försörjningslösningar.